Kosmos : En kort historik ( orig. titel : A Brief History of Time )
Häftad bok. Norstedts Pocket. 2:a tryckningen, 1:a svenska uppl. 2002. 194 sidor.
Nyskick. Hade tiden en början? Kommer den att få ett slut? Hur skapades universum och är det oändligt? Eller finns det gränser för det? Utifrån dessa enkla frågor diskuterar den teoretiska fysikern Stephen Hawking de klassiska kosmologiska teorierna och alla de gåtor, paradoxer och motsägelser som fortfarande är olösta. Han förklarar Galilei och Newtons stora upptäckter, Albert Einsteins allmänna relativitetsteori och den stora teorin om det som är allra minst i vårt universum, kvantmekaniken. Kosmos - En kort historik är en populärvetenskaplig klassiker. Boken har introducerat teorierna om svarta hål och Big Bang och mycket mer för miljontals läsare världen över sedan den först publicerades 1988. 20 cm x 12,8 cm. 205 gram. (låda20220727-2?0).
Förlagsfakta
- ISBN
- 9789172631335
- Titel
- Kosmos : En kort historik
- Författare
- Hawking, Stephen W.
- Förlag
- Norstedts Pocket
- Utgivningsår
- 2001
- Omfång
- 194 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Mått
- 0 x 200 mm
- Vikt
- 199 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Stephen Hawkings Kosmos En kort historik har blivit en milstolpe bland vetenskapliga verk. Den har utvecklats till ett internationellt fenomen inom bokvärlden, är översatt till fyrtio språk och har sålts i mer än nio miljoner exemplar.
När den först publicerades 1988 låg idéerna som diskuterades i den på den yttersta gränsen av vad man då visste om universum. Men sedan dess har de tekniska framstegen för att observera både mikro- och makrokosmiska världar varit häpnadsväckande. De nya observationerna har bekräftat professor Hawkings teorier.
Hade tiden en början? Kommer den att få ett slut? Är universum oändligt? Eller finns det gränser för det? Utifrån dessa grundläggande frågeställningar diskuterar Hawking de klassiska kosmologiska teorierna och alla de gåtor, paradoxer och motsägelser som fortfarande är olösta.
Stephen W. Hawking, född på årsdagen av Galileis död och innehavaren av samma lärostol i Cambridge som en gång Newton, är en av vår tids största fysik-teoretiker och han har den sällsynta förmågan att göra det svåra lätt. De spännande teorierna förklaras med kristallklar enkelhet.