Gulag-arkipelagen : 1918-1956 Fängelseindustrin

av Solženicyn, Aleksandr Isaevič - Björkegren, Hans

Häftad bok. Stockholm : Wahlström & Widstrand. 1974. 464 sidor.

Nyskick. Pärm: obetydlig små veck å fr.sid. nedre hö. hörn o baksid, svaga vikveck å rygg o ngt tidsnötta hörn. Inget av detta påverkar läsningen eller läsupplevelsen!
GULAG-arkipelagen 1918–1956: ett försök till konstnärlig studie (rysk titel: Архипелаг ГУЛАГ / Archipelag GULAG) är en idéroman av Aleksandr Solzjenitsyn. Verket, som tillkom åren 1958–1968, publicerades av förlaget Éditions du Seuil i Paris i december 1973, med författarens tillstånd på förhand, vilket inte alltid hade varit fallet med hans tidigare utgivningar i Västeuropa. Boken förenar drag av roman, dokumentation av den ryska stalinismens värld av läger och fängelser, memoarer, historieskrivning och psykologisk, moralisk och sociologisk essä. Den är ett av författarens mest centrala verk och samtidigt ett av de verk över huvud taget som spelat störst roll för att göra omvärlden fullt medveten om Stalinismens övergrepp och brott och om det sovjetiska deportationssystemet.
GULAG arkipelagen har av Alexander Solsjenitsyn karaktäriserats som en del av hans litterära testamente. Det är en oerhört bred, kraftfull och väldokumenterad skildring av de sovjetiska fånglägren och den hemliga polisens och domstolarnas metoder – från första häktningen och förhöret till det slutliga avtjänandet av straffet.

GULAG är förkortningen för den s.k. lägeröverstyrelsen eller, som Solsjenitsyn formulerar det, ”det sällsamma landet GULAG vilket geografiskt var uppsplittrat som en skärgård men psykologiskt sammansvetsat som en kontinent – ett nästa osynligt, nästan omärkligt land, vilket beboddes av fångfolket”.

I denna skakande berättelse ur vår egen samtid om hur flera 10-tals miljoner människor, från revolutionen fram till avstaliniseringen 1956, dömdes till straff mellan tio och tjugofem år, passerar hela det ryska folket förbi: revolutionärer och kontrarevolutionärer, folkliga minoriteter, religiösa grupper, politiker, militärer, bönder, krigshjältar och desertörer och slutligen även GULAGS eget folk”
Solsjenitsyn baserar sin skildring på vittnesmål från flera hundra lägerfångar och inte minst på sina egna erfarenheter och sitt eget liv i fängelser och fångläger.
Aleksandr Isajevitj Solzjenitsyn (ryska Алекса́ндр Иса́евич Солжени́цын), född 11 december 1918 i Kislovodsk, död 3 augusti 2008 i Moskva, var en rysk författare, historiker och tidigare sovjetisk dissident. Han erhöll Nobelpriset i litteratur 1970. Han var tidigare kapten i sovjetiska armén och fånge i Gulag.

Solzjenitsyn var den som framför alla andra fäste omvärldens uppmärksamhet på det sovjetiska systemet av fångläger. Debutromanen En dag i Ivan Denisovitjs liv publicerades 1962 under Nikita Chrusjtjovs politiska töväder.