Våra äldsta folkböcker

Pocketbok. Gleerups. 1967. 200 sidor.

Mycket gott skick. Ägarsignatur i blyerts på insidan av frampärmen. "'Till bondfolket tränger ingen annan skrift än psalmboken, katekesen och stundom bibeln', skrev C.J.L. Almqvist 1838. Han kunde också ha nämnt almanackan. I 'Våra äldsta folkböcker' har författarna velat visa på dessa fyra böckers centrala roll i svenskens liv genom århundraden och deras betydelse för kulturutvecklingen. De ger många intressanta exempel och bevis på detta, hämtade från memoarer och annan litteratur. Kyrkohistorikern Hilding Pleijel, framstående kännare av äldre svenskt fromhetsliv, visar på bibelns roll i andaktslivet, för de religiösa väckelserna och för litteraturen. På grund av sitt omfång och sin dyrbarhet för gemene man kom bibeln ofta att ersättas av katekesen, som fick tjänstgöra som bibelkompendium i den enskilda andakten. Om psalmboken som folkbok skriver Bror Olsson, som är en av de främsta kännarna inte bara av den svenska psalmbokens historia utan också av svensk andaktslitteratur. Han påvisar med rik exemplifiering den betydelse som psalmboken har haft för fromhetslivet och upplyser även om den roll som den spelade i det dagliga livet, t.ex. vid frierier och gästabud. Folklivsforskaren Sigfrid Svensson, författare till 'Svensk bondekultur' och 'Bondens år', framhåller att almanackan i äldre tid inte bara gjorde tjänst som vägvisare och minneshjälp. Den talade på sitt nyktra språk också om människolivets växlingar och ställde in den enskilde i det kristenhetens ständigt upprepade drama som heter kyrkoåret. 'Våra äldsta folkböcker' utgör en både kultur- och litteraturhistoriskt givande läsning".