Valkyriorna. Pocket.

Bazar 2011. Pocket, 190 sidor, 80 gram.

Gott skick. Paulo Coelho har släppt en ny bok: ?Valkyriorna?
Den ligger i linje med Alkemisten och Pilgrimsresan och handlar om sökande efter något bortom den vanliga verkligheten.
Men egentligen är den skriven för ganska många år sedan.

På baksidan av boken står det:

Varför lyckas vi alltid förstöra det vackraste i tillvaron? Det är frågan som Paulo Coelho ställs inför i den här romanen som handlar om att konfronteras med sitt förflutna. I Valkyriorna ger sig Paulo och hans fru Cristina ut på en fyrtiodagars resa i den otroligt fascinerande och stundtals farliga Mojaveöknen, där möter de Valkyriorna, besynnerliga krigarkvinnor som färdas genom öknen på motorcyklar. En mästerlig blandning av exotiska platser, dramatiska äventyr och utelämnande berättelser vilka Paulo Coelhos böcker är välkända för. Den här verklighetsbaserade berättelsen är både en modern äventyrshistoria och ett tydligt budskap om hur viktigt det är att släppa taget om det förflutna och att våga tro på framtiden.

Jag noterar att ingen av gammelmedierna ens recenserar boken. Men Paulo Coelhos böcker behöver knappast något stöd i marknadsföringen genom kultursidor, han är trots allt en av världens mest lästa författare. Mest känd är han för Alkemisten, som har sålt i mer än 30 miljoner exemplar i mer än 156 länder och har översatts till 56 språk.

?Valkyriorna? är väl flummig, det ska ingen sticka under stol med. Fast förstås, egentligen borde jag definiera ordet flummig. Det används ofta som ett skällsord. För mig är inte allt som kallas flum negativt. Jag tror på att se in i sig själv, hitta sina egna känslor och tankar. Jag tror på ?flummiga? ideal som medkänsla och sanning. Jag föredrar en samhällsvision som bygger på att vi mår bra, är rädda om miljön och varandra och att så många människor som möjligt kan utveckla sig. Jag tror mer på kulturella framsteg och att ha tid att tänka än att världen delas upp i ekonomiska storvinnare och en mängd slavar, ursäkta lönearbetare, som sliter till alldeles för låg lön i alldeles för usla arbetsmiljöer.

Jag minns när jag första gången läste något av Paulo Coelho, det var just ?Alkemisten? och det var en stor läsupplevelse, en aha-upplevelse. Det var underbart att hitta en författare som också sökte meningar med livet. Nu vet jag inte om den boken var mer genomarbetad, om Coelho inte var så megastor så han redaktör på bokförlaget kunde stuva om och förbättra boken till skillnad från ?Valkyriorna? som verkar ganska oklar. Som ett manus som kan förbättras en hel del till innan det blir mer än en form av dagsboksanteckningar. Eller är det jag som gått vidare sedan jag läst ?Alkemisten? och inte får ut så mycket mer av Coelhos filosofi?

Den skildrar hur Paulo Coelho och hans fru åker till öknen för att Paulo på uppdrag av sin mästare ska leta reda på och möte sin skyddsängel.
Han är anhängare till en särskild kristen kyrka, eller kanske ska den till och kan den kallas sekt. Det s