Vad kan en lärare som inte du kan? Lärarstudenters bilder av lärarkompetens i början och slutet av utbildningen.

Rapport från Lärarutbildningen och institutionen för Hälso- och Beteendevetenskap. Högskolan i Kalmar. 2006. Häftad, 93 sidor, 230 gram.

Gott skick. 5
Inledning
?Utan goda insikter i lärandets mysterier
går det förmodligen inte att tala om en god lärarutbildning;
utan en sådan går det inte gärn
a att tala om kompetenta lärare;
utan sådana knappast den goda skolan;
utan en sådan näppeligen ett kompetent och kreativt folk;
utan ett sådant svårligen en konkurrenskraftig nation
och utan en sådan måste landet finna andra vägar mot framtiden?
(Kroksmark, 2000, s 3)
Att lärarkompetens och lärarkårens
samhällsställning ofta varit fokus
för debatt är många forskare överens
om. Att lärarens arbetsuppgifter
krävt en särskild kompetens är man också överens om. Vad en lärare
bör kunna eller vad som gör en lärare till en bra lärare har däremot
diskuterats och forskare har haft de
lade meningar i frågan. Svaret på
frågan har varit olika i olika tradit
ioner och den professionella grunden
för olika läraryrken har definierats på olika sätt (Enkvist, 1993).
Denna rapport speglar ett intresse
för lärarutbildningens kärna och
lärarstudenternas uppfattningar av den. Detta intresse växte när vi, på
olika sätt, fick ett övergripande
ansvar för lärarutbildningens
organisation och innehåll i samband med reformen ?En förnyad
lärarutbildning? (1999/2000:135). När
man talar om kompetenta lärare
i vardagslag tillskrivs lärare ofta en kompetens som har med
undervisning att göra. Det som lärare förmodas vara bäst på är, i
allmänhet, att lära ut och att skapa förutsättningar för lärande. Men
räcker det att kunna strukturera upp och förmedla ett innehåll för att
betraktas som en god lärare? Finns det annat som är lika viktigt för en
lärargärning? Och varför använder man egentligen begreppet
?lärargärning?? Handlar det om ett liv
sinnehåll och ett kall, eller är det
ett yrke man kan lära sig på en utbildning?
Kanske borde vi på lärarutbildningen ta mer hänsyn till studenters
uppfattningar av yrket, alla de föreställningar de bär med sig in i
utbildningen? Säll (2000) drar utifrån resultaten av sin forskning
slutsatsen att de studerandes ingångsf
öreställningar, d.v.s. de bilder av
6
yrket de bär med sig när de kliver in i utbildningen, har en avgörande
betydelse för socialisationen in i yrket. Att studenternas föreställningar
kan fungera som ett ?filter? under deras utbildning framhåller både
Lortie (1975) och Rannström (1995) och de anser att studenterna borde
göras medvetna om sina egna inre bilder för att kunna reflektera över
sitt kommande yrke, men också att lärare och utbildningsansvariga
borde kunna dra nytta av dessa bilder
görs synliga, i avsikt att utveckla
innehåll i och form för lärarutbildningen. De uppfattningar av lärare
och läraryrket som studenterna bär med sig in i utbildningen påverkar
förmodligen de förväntningar som de ställer på sin utbildning. Deras
b