Slutkört

Ordfront Förlag 2011. Inbunden med skyddsomslag, 270 sidor, 500 gram. Gallrad biblioteksbok med klisteretikett.

Nära nyskick.
Motorstopp
Volvoarbetaren Lars Henriksson menar att bilindustrin skulle tjäna på att sluta bygga bilar

Bildspel: Klicka för att starta
Visa alla bilder
Fakta
SAKPROSA
» Slutkört

Lars Henriksson

Ordfront








Saab är illa ute. Det är också, om vi ska tro forskarna, den atmosfär som bilarna mättar med sin koldioxid. Bra alltså om bilfabrikerna stängs, maskinerna skrotas och de anställda får söka sig andra jobb?

Inte alls, förklarar Lars Henriksson i boken Slutkört. Fabrikerna i Trollhättan och Torslanda, deras underleverantörer runt om i landet och alla ingenjörer och arbetare kan hjälpa oss ur fossilkapitalismen.

Så här hänger det ihop: Miljövänliga politiker och gröna marknadskrafter ska ta oss ur klimatkrisen. Det har vi blivit lovade.

Hur går det? Effektiviteten i energiutnyttjandet i världen förbättras avsevärt fram till 2030, spår oljebolaget BP i sin senaste prognos, och konsumtionen av alternativa bränslen ökar. Men förbrukningen av fossila bränslen minskar inte. Tvärtom, om 20 år kommer utsläppen av koldioxid i atmosfären att vara 27 procent större än i dag.

Löftet om en marknadsmässig räddning ur den globala uppvärmningen är inte mer värt än Natos och EU:s omtanke om demokrati och mänskliga rättigheter i oljerika länder kring Medelhavet och Persiska viken.

Ska vi göra något åt klimatet måste vi ta oss ur massbilismen, slår Lars Henriksson fast. Det går inte att ersätta all bensin och diesel med biobränslen. Skogen och åkrarna räcker inte till. Elbilen är en bättre lösning, men bara som komplement i ett system av kollektivtrafik.

Det saknas inte alternativ. I stället för Förbifart Stockholm kunde Stockholm bygga sig ett nät av flexibel spårbunden trafik. Landet kunde täckas av ett system med spårbilar, eldrivna, små och automatiskt styrda vagnar för person- och godstransporter, och i Europa går det att halvera koldioxidutsläppen om järnvägsnätet med tiotusentals kilometer ny räls blir lika finfördelat som förr. Förutsatt, vill säga, att vi oftare går eller cyklar kortare sträckor, att onödiga varutransporter upphör och att det allmänna resandet minskar kraftigt.

Det gäller, skriver Lars Henriksson, ?att sluta tvinga oss att resa så mycket som vi gör?. Samhälle och stad är formade efter bilens möjligheter, vilket gjort bilen till ett tvång. Nu måste vi lokalisera bostäder, arbetsplatser och köpställen efter tvånget att klara oss utan bilen. Det öppnar andra möjligheter.

Den individuella frihet vi förlorar är inte så stor som vi föreställer oss. Bilens snabbhet och smidighet är delvis en illusion. Vi bortser från all arbetstid som går åt till att spara ihop till bilen och dess omkostnader.

Lars Henriksson jobbar vid det löpande bandet på Volvos Torslandafabrik. Det oförnuft som hänger ihop med bilismens individuella frihet är för honom mycket påtagligt. I produk