Stadga i lag för judisk bosättning i Sverige, det s.k. "Judereglementet" 1782: Kongl.Maj:ts Reglemente för them af Judeska Nationen som wilja hit i Riket inflytta och sig här nedsätta.

Övrigt tryckt och skrivet. 1782. 12 sidor.

Gott skick. Detta s.k. "Judereglemente" är ett utökande av de befogenheter som Gustav III på 1770-talet gav för judars bosättning i Sverige, detta utan krav på konvertering. Före 1779 var det förbjudet för judar och andra som inte anslöt sig till den lutherska tron att bosätta sig i Sverige. Från 1779 gavs tillåtelse för invandring men med starka begränsningar för bosättning.
Stadgan av 1779 ansågs otillräcklig och med reglemente av 1782 gavs utökade möjligheter för invandring och bosättning. I reglementet bestämdes vilka yrken som judiska invandrare fick utöva och var bosättning fick ske. I Stockholm, Göteborg och Norrköping fick bosättning ske. Vistelser utanför dessa städer fick inte utan vidare ske och på eventuella resor mellan de nämnda orterna fick juden inte på några villkor ägna sig åt näringsverksamhet. Juden var också tvungen att inneha ett s.k."skyddsbrev" och för att erhålla ett sådant måste man visa på ett innehav av kapital på 2000 riksdaler, vilket man kunnat värdera i dagens penningvärde till ett belopp av runt 800 000 kronor. Förutom dessa ovan nämnda bestämmelser finns i reglementet av 1782 en mängd regler kring bosättningen (giftermål endast med trosförvanter, ingen näringsverksamhet annat än utanför skråna, handelsverksamhet endast i öppna bodar och mycket annat.
"Men wilja Jude barn lära handtwerk äge thertil frihet, och arbete hos Christen mästare för daglön, och måge ej uprätta egne werkstäder, eller sjelfwe söka och winna Mästare bref"
"Ej måge Judarne på Sönd- och Högtidsdagar öpna theras bodar till handel och köpenskap, eller sig andre görmål företaga, hwaraf förargelse ibland the Christne upwäckas kan.."
Detta reglemente upphävdes först i juni 1838.
---taget ur band, men är hela, men lösa