Ensamhetens vin

Albert Bonniers Förlag 2008. Inbunden med skyddsomslag, gallard biblioteksbok, 202 sidor.

Nära nyskick. Sedan hennes döttrar bestämde sig för att öppna kofferten har hennes författarskap fått en rejäl renässans. Nu är 30-talsförfattarens tredje volym på kort tid här i svensk nyöversättning.

Irène Némirovsky, rysk judinna, föddes 1903 i en välbärgad familj som flydde ryska revolutionen till Frankrike. Där blev hon under 1930-talet hyllad författare till en rad romaner. Bonniers översatte och publicerade fyra av dem redan då. Men judefientligheten frodades även i det franska kulturklimatet, och när tyskarna ockuperade och den franska medlöparregimen installerades, var det få i Némirovskys jetsetkrets som vågade ha något med dem att göra.

Irène flydde Paris med man och två döttrar innan först hon och sedan maken arresterades ? och dödades i Auschwitz 1942. Hennes båda döttrar gömdes och överlevde. Med sig hade de en koffert med manuset som modern hade skrivit på in i det sista. Den postumt publicerade romanen ?Storm över Frankrike? framstår som Némirovskys ojämförliga mästerverk.

Liksom Doris Lessing, Nathalie Sarraute och några andra, kanske särskilt kvinnliga 1900-talsförfattare, lyckas Némirovsky dyka djupt ner i själen på sina karaktärer, fiska upp deras djupaste drivkrafter och effektivt torgföra dessa ofta anskrämliga djuphavsfiskar i sann litteratur.

I sin realtidsberättelse ?Storm över Frankrike? gestaltar hon den instinktiva, grymma själviskhet som ockupation och krig framkallar hos de allra flesta. Men hon undviker nogsamt ? kanske av gagnlös självbevarelsedrift? ? att beröra sin egen och alla andra judars desperata situation.

Ensamhetens vin skrev hon fem år tidigare, vid mitten av sin kriminellt förkortade författarbana. Den uppvisar en liknande skepsis mot människans natur, om än i mindre skala. Här har hon ännu inte drabbats av total och rättmätig desillusion avseende mänskligheten.

Om stoffet i ?Storm över Frankrike? är självupplevt är det i ?Ensamhetens vin?, i Dagmar Olssons utmärkta nyöversättning, mer självbiografiskt. Hon utvecklar båda temana från kortromanerna ?Balen? och ?Höstflugorna? från 1932 (i svensk nyöversättning i fjol): En rik rysk familjs flykt undan bolsjevikerna, samt den dotterns växande hat och revansch mot sin fåfänga och självupptagna och allt annat än moderliga mamma. Pappan är frånvarande eller undflyende, passionerad blott av affärer och hasardspel. ?Ensamhetens vin? tecknar en ensam och övergiven flickas utveckling till kall och cynisk kvinna. Enligt biografiska fakta är mycket också här kalkerat efter Némirovskys egen familj och historia. Det är övertygande skildrat, sveket och hatkänslorna som Némirovsky måste ha känt i Ryssland och Frankrike i början av förra seklet slår en med full kraft.

Här är judarna inte lika portförbjudna som i ?Storm över Frankrike?, men judinnan Némirovsky anammar själv tidens antisemitiska jargong när judar nämns som faderns högst osympatiska affärskollegor,