Fridolins visor & Fridolins Lustgård

Inbunden bok. Wahlström & Widstrand. 1949. 124 +142 sidor.

Nyskick. Fridolins visor :
Litteraturkritikern Gösta Attorps har jämfört Karlfeldt med Carl Michael Bellman, och menade att "båda ha ett intuitionens, ett fantasiens underbara djupsinne, genom båda - och mest då naturligtvis genom Karlfeldt - talar blodets röst som aldrig annars i svensk dikt." Han menade vidare att: "Vi ha i hela vår litteratur ingen mera nationell, mera svensk-germansk figur än denne Fridolin, där han under höstens tunga skyar vandrar på gamla stigar i gamla skogar, talande höga och hädiska och kostliga ord, sjungande sorgesånger och druckna visor."

Fridolins Lustgård

Här återkommer Karlfeldts idealiserade bild av sig själv, ungkarlen Fridolin, en blandning av odalbonde och kulturmänniska. Han älskar liksom Karlfeldt livets glädjeämnen, dansen, kvinnorna och naturen. Här anar man dock i flera dikter en melankolisk, harmsen, besviken skald. Där finns också dikter där han med humor betraktar sin inte alltför upplyftande situation.

Dikterna i samlingen har en litterär prägel med ett språk inspirerat av Karl XII:s Bibel och Bondepraktikan. Karlfeldt lät sig inspireras av 1600-talsskalder som Wivallius, Stiernhielm och Lasse Lucidor och i dikterna finns också en rytm som hämtats från Bellman.

Enligt Bo Bergman utgjorde samlingen "en knippe af de vackraste och mest förtroende-ingifvande lifshymner i vår moderna lyrik".