Skall jorden bliva vår. Dokumentärroman från åren 1884-86.

Gidlunds 1978. Inbunden med skyddsomslag, 477 sidor, 690 gram.

Nära nyskick. Det finns många böcker, både dokumentära och skönlitterära, om svensk arbetarrörelse. Mycket lite av detta finns i dag tillgängligt i bokhandeln. Därför vill jag gärna påminna om sådana böcker, så att framför allt unga människor kan söka dem åtminstone på bibliotek.

En sådan bok, en blandning av skönlitterär skildring och dokumentär, skrev jag om i Aktuellt i politiken (s) nummer 4 1979 (22 februari):

1884-1886

Bunny Ragnerstam avslutar sitt skånska romanbygge med en dokumentärroman från åren 1884-1886, ?Skall jorden bliva vår? (Gidlunds). Kampen står mellan dem som vill ha allmänna eller liberala arbetarföreningar och dem som vill ha fackföreningar och socialism. Boken slutar med en tidningsnotis om att målarna kallas till sammanträde ?för bildande av en FACKFÖRENING? och ?Stadgar för Träarbetarnas fackförening Antagna den 24 juli 1886?.

?Skall jorden bliva vår? är, liksom de tre tidigare delarna, en dokumentärroman med dokument och tidningsläsning instoppat mellan de berättande partierna. Den är en kollektivroman i meningen att flera olika personer och deras perspektiv på det som sker socialt och organisationsmässigt ägnas separata och bitvis parallella kapitel.

Därmed har Ragnerstam åstadkommit ett brett panorama över arbetarrörelsens inledningsskede. Det är bara att konstatera att han nu tillhör gruppen av stora svenska arbetarförfattare.

Det hindrar inte att man kan ha kritiska synpunkter. Hans stiliserade och lite mekaniskt stavade talspråk blir i längden mer irriterande än verklighetsförankrande. Och det kan inte hjälpas: En del av hans människor väcker ? mitt i kollektivromanens malande människoström ? ett extra intresse för sin egen person. Vad kände de? Vad hände med dem? Det skulle vara intressant att se vad Bunny Ragnerstam skulle kunna göra av mer individualiserade, så att säga fogelströmska romangestalter.
Enn Kokk