Skräckens tid - Farsoternas kulturhistoria

Vad händer i ett samhälle som plötsligt drabbas av en okänd, dödlig sjukdom? Vilken inverkan har de stora epidemierna haft på de politiska förloppen och den sociala utvecklingen? Hur har de påverkat folktron och kyrkans budskap? Vad har de betytt ur ett medicin-historiskt perspektiv.

Av skolans historieundervisning får vi ofta intrycket att det varit krigen som tagit de flesta liv, när det i själva verket varit sjukdomarna! Dock har det funnits en växelverkan; med krigstågen - och för den delen även korståg och pilgrimståg - spreds ofta smittsamma sjukdomar.
Pesten, årtusendets massmördare nummer ett, dödade under fyrahundra år fler människor än världshistoriens alla krig tillsammans. Störst var den epidemi som i Sverige kallas digerdöden och som på mindre än ett år tog livet av var tredje person.
På 1700-talet dog sextio miljoner européer i smittkoppor och under 1800-talet hundra miljoner i kolera världen över.
1900-talets spanska sjukan, influensan som tog minst 25 miljoner människors liv, minns många gamla med skräck och bävan än idag. Som om alla dessa fasor inte vore nog hämtade "den veneriska pesten", syfilis, och "den vita pesten", lungtuberkulos, under hela denna tid sina miljontals offer bland särskilt de unga, de som skulle bygga framtiden. Mitt i allt detta ofattbara elände spirade kulturen och växte framtidstron. Prövningarna skärpte de vetenskapliga ansträngningarna, vilket bl a ledde till sådana numera självklara företeelser som karantän, vaccin, antibiotika - och rent dricksvatten. Vid sidan av dessa framsteg fanns folks nedärvda föreställningar om sjukdomar och bot, deras skeptiska inställning till sjukhus och läkare, kvar långt in i vår tid.
Prisma, 1999. Inbunden. 254 sidor.Skyddsomslag.Rikt illustrerad.Format 23,3x16,1 cm.Vikt 600 g.Språk:Svenska.Absolut nyskick.Frakt (M-påse) via Posten 49 kronor.(Sverige).