Tjänstekvinnans son I-II : En själs utvecklingshistoria

Inbunden bok. Wihlke & Son. 1973. 493 sidor.

Nära nyskick. Mycket fina exemplar. Olästa. Något gulnat boksnitt och några smärre skavanker på pärmarna, för övrigt närmast i nyskick.

Förlagets röda konstläderband med guldtryck. Två band.

"Med gårdagens iltåg afgick ett colis postal innehållande ett Svenskt manuskript. Kalladt Tjensteqvinnans Son (En själs utvecklingshistoria 1849-1867). När Ni nu läst denna första del, som vi för publikens skull väl ej få kalla del, utan döpa hvar ock en af de fem volumerna särskildt, så frågar Ni väl Er, såsom publiken kommer att göra: hvad är detta? Är det roman? Nej. Biografi? Nej. Memoar? Nej! Jag svarar: Det är en bok som är hvad den ger sig ut för: En själs utvecklingshistoria 1849-67 under de och de uppgifna förutsättningarne." / "Om ett par dagar afgår 2a Delen av TJ.Qv., kanske i morgon. Jag anser den vara den betydelsefullaste bok som är skriven på länge i Sverge, men, den är skrifven för de bildade och kan ej läsas av under- eller medelklass. Vänder sig derför till de akademiskt bildade, för hvilka jag väl egentligen borde skrifva. Att bli oförstådd av Nisse och Nasse roar mig inte, och jag kan icke omvända dem ... Nu ber jag slippa höra något mer om tidningarnes mening, ty deras meningar kan jag räkna ut med kedjeräkning, och det bara stör mig, om det alltså icke mera oroar mig." (Ur Strindbergs brev till Albert Bonnier 25 april och 18 juni 1886).

Tjänstekvinnans son del 1-3 utgavs 1886-1887, del 4 1909. Strindberg var endast 37 år gammal när han fann tiden mogen att upprätta ett bokslut över sitt liv.

De två första delarna av Tjänstekvinnans son skrevs på våren och försommaren 1886 och skildrar tiden från den första barndomen fram till år 1872, när han slutgiltigt övergav universitetsstudierna i Uppsala för att återvända till Stockholm "och bli litteratör, samt möjligen författare, om hans kallelse befanns vara grundad".

De två avslutande delarna skrev Strindberg i Schweiz 1886. I del 3 skildrar Strindberg sina växlingsrika ungdomsår 1872-75 och i sista delen dokumenteras den idéutveckling som avtecknar sig i den överväldigande rika produktionen från genombrottet med Röda rummet 1879 till bokslutet med Tjänstekvinnans son.