DRÖMMEN OM SVENSKT SILKE

Inbunden bok. –– FÖRLAGSNY! –– Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. 2016. 482 sidor.

Nyskick. Skyddsomslag i nyskick. –– FÖRLAGSNY! –– Se fler bilder! ––

Denna rikt illustrerade bok av Anders Johansson Åbonde kartläggs i detalj försöken att bygga upp denna näring i Sverige. Här ges även en översikt över liknande försök i Europa, särskilt i Danmark.
• Dessutom får man silkesodlingen belyst ur andra synvinklar genom de bidrag som skrivits av Jakob Christensson, som dessutom är bokens redaktör, Kjell Lundquist, Ronny Pettersson, Leif Runefelt och Cajsa Sjöberg.

"Det berättas i Kina att den mytiske gule kejsaren hade en favorithustru vid namn Leizu. Hon var skön som en huldra och rak som ett träd, och hon förde sig som en gudinna.
• En dag satt Leizu i den kejserliga trädgården i skuggan under ett mullbärsträd och drack te. Plötsligt föll något från trädets lövverk och hamnade med ett plums rakt ner i hennes tekopp. Det var en kokong av någon insekt som tydligen valt just detta träd för att förpuppa sig. Leizu tog en sked och rörde i det heta teet för att fiska upp det ovälkomna föremålet. Plötsligt märkte hon att skeden fått tag i en tråd som var så tunn att den knappt gick att urskilja. Hon drog i tråden, men i stället för att följa med upp guppade kokongen vidare i teet och tråden blev bara längre och längre. Leizu drog och drog i den spindelvävstunna tråden och lindade upp den på ena handens fingrar. Inte förrän hon lindat upp hela två li tråd (en kilometer) var den slut. Kvar i teet flöt puppan av en insekt. Leizu funderade en stund och tittade så upp i mulllbärsträdets gröna krona och log. När hon åter sänkte blicken hade hon uppfunnit sidenet.
• När Carl von Linné i mitten av 1700-talet skickade ut sina apostlar till jordens alla hörn var det inte bara för att hämta hem dittills okända växter. Det var också för se om det i främmande länder fanns grödor som kunde odlas i Sverige. Sverige importerade stora mängder råsilke från Östasien, och det vore lönsamt att ersätta den dyra importen med svenskt råsilke. En kampanj för att starta silkesproduktion i stor skala inleddes 1735 med statens och Vetenskapsakademiens stöd.
• Silkesfjärilens larv äter i princip bara blad från mullbärsträd. Silkesfjärilarna parar sig på sommaren och lägger sina ägg på mullbärsträdens grenar. Äggen kläcks sedan nästa vår och börjar omedelbart mumsa på de nyutslagna bladen. Tyvärr visade det sig att de asiatiska mullbärsträden inte trivdes särskilt bra i det svenska klimatet, och dessutom slog bladen ut först efter att äggen kläckts. Silkeslarverna svalt ihjäl.
• Trots sammanlagt 120 000 kronor i statliga subventioner och ideliga kampanjer för att sprida svensk silkesproduktion blev alltsammans pannkaka. Under de nästa tvåhundra åren från 1735 till första världskrigets slut producerades bara totalt 200 kg svenskt råsilke, varav hälften på Gotland. Samtidigt importerades tonvis med silke från Ostasien. …"

–– GLÖM INTE ATT TITTA PÅ ALLA MINA ANDRA BÖCKER! –– Samma fraktpris oavsett hur många böcker du beställer! (Gäller inom Sverige)