EN KOMEDI. Komedi i tre akter. Swenskt Original.
Abr. Lundquists förlag 1846. Andra upplagan. 118 sid. Uppförd på Kongl. Theatern den 14 November 1845. Författaren och skådespelaren Johan Jolin (1818-84) gjorde sig tidigt ett namn som humorist i studentkretsar i Uppsala. 1845 debuterade han som dramatiker på Kungliga teatern med pjäsen "En komedi" i vilken han även spelade huvudrollen. Å främre papperspärm finns en daterad namnteckning: George Stephens, Stockholm, 1846.
George Stephens, född 13 december 1813 i Liverpool, död 9 augusti 1895 i Köpenhamn, var en brittisk arkeolog och filolog. Stephens var prästson. Han läste vid University College London. 1834 gifte han sig med Mary Bennett och flyttade till Sverige. Sedan dess var han bosatt i de skandinaviska länderna, under det han gjorde historiska och arkeologiska forskningsresor till andra länder. Under sin fleråriga vistelse i Sverige forskade han inte bara i biblioteken om nordisk fornlitteratur och fornhistoria, utan ägnade mycken uppmärksamhet åt de etnologiska moment, som enligt tidens uppfattning fanns i ballader och sägner.
Han översatte Esaias Tegnérs Fritiofs saga, som 1839 utkom i ett illustrerat praktverk, försett med musik- och andra bilagor. Tegnér var nöjd med allt utom själva översättningen, om vilken han skrev: "Öfversättningen är trogen; men det är med öfversättningar som med Fruar: de trognaste äro sällan de vackraste."
Efter att ha överflyttat till Danmark, konstituerades han till lektor i engelska språket och litteraturen vid Köpenhamns universitet 1851 och tillika i fornengelska (angelsachsiska) 1852 samt utnämndes till lektor i engelska språket och litteraturen, med titel av professor, 1855. Stephens tog 1893 avsked från universitetet. Han var hedersledamot och ledamot av en stor mängd lärda samfund och sällskap. 1877 blev Stephens hedersdoktor i Uppsala. Av Stephens rika vetenskapliga alstring må nämnas det stora och dyrbara monumentalverket The Old Northern Runic Monuments of Scandinavia and England 3 tom. 1866?84, vilket jättearbete skildrar alla inskrifter med de så kallade gamla runorna i de nordiska landen och i England, så väl på fasta minnesmärken som på lösören. Enligt Stephens var det engelska folket närmast av nordisk börd och det gammalengelska språket bör räknas till de nordiska språken. George Stephens var far till Joseph Stephens och farfar till Florence Stephens på Huseby bruk.
