Söräng med omnejd : Bodåker, Norrbo och Staterna

Inbunden bok. 2019. 228 sidor.

Nyskick. 30x22cm 1060g Förlagsny
Hembygdsbok med stort allmänintresse för alla hälsingar och folk med anknytning till landskapet. Mycket välgjord och rikt illustrerad.
Saxat ur HUDIKVALLS TIDNING:
Efter fyra års hårt slit är äntligen Sörängs byalags bok färdig. I den kan du läsa allt om det lilla samhällets historia.
Söräng – En gårds och bygdekrönika, som boken heter, börjar med en detaljerad karta över Söräng och närliggande byar. Den fick hjälpte Lantmäteriet att sätta ihop, och innehåller mycket matnyttig information.

– Sen finns den gamla byaboken med, från 1986. Men den var skriven på A4-ark med skrivmaskin och bildkvalitén var inte den bästa. Men den förnyades och finns med, och sedan fyllde vi på med alla hus, gårdar och fritidshus runt omkring, så det blev en fullständig gårdskrönika. Och sen avslutar vi med en dramatisk historia om häxan i Sörbo, säger Bror Lindberg.

För att få in uppgifter om gårdarna för krönikan skickade gruppen ut lappar till alla fastigheter där de bad ägarna att dela med sig av det de visste om gårdarna och husen. Vad som efterfrågades var bland annat tidigare ägare och byggnadsår. Men gensvaret var inte stort.

– Det är många som vet om närhistorien om sitt hus, vem de köpt det av och kanske någon tidigare ägare, men historien bakåt känner de flesta inte till. Men då har vi haft tillgång till digitaliserade husförhörsprotokoll, som är från mitten av 1700-talet. Det var den tidens folkbokföring, som gjordes av prästen i byn, säger Bror Lindberg.

Därefter finns historier och berättelser om en rad spännande människor och händelser från byn.

Vilken är den mest spännande historien?
– Det finns ju den om Skomakar-Sara som är lite rolig. Hon var härifrån och växte upp med sina föräldrar som hade jordbruk. Sara var väldigt intresserad av släktforskning, och på jakt efter någon gammal släkting hamnade hon i Småland. Hon gick upp till en gård och frågade en man som stod och lade dynga, och då frågade hon om han var en släkting. Och då sa det klick, förstår du, och hon blev kvar. Hon åkte upp hut, packade ihop sina kor och tog tåget tillbaka ned till Småland. Hela byn vinkade av henne, berättar Anna-Lisa
Skomakar-Sara stannade i Småland tills hennes man dog, då flyttade hon hem till sitt hus i Söräng igen.

Det tog gruppen mer än fyra år att samla ihop all uppgifter och alla historier, så det är förståeligt att de är nöjda med den färdiga produkten. Nu fortsätter byalaget att driva verksamheten på byagården med loppisar, fika och kanske en studiecirkel i släktforskningen. Men någon ny bok är det inte tal om.
– Nej, det får någon annan göra om 30 år, säger Lars-Erik Larsson.

Geo