Judinnans tystnad

Tre böcker förlag 2000.Inbunden med skyddsomslag, 267 sidor.

Nära nyskick. När den över åttio år gamla Ester G. en kall blåsig söndagsförmiddag i maj, på Landsvägsgatan i Göteborg, tar upp en gammal tysk armépistol ur väskan och skjuter ihjäl en ung man som hon aldrig tidigare mött, står polisen inför en olöslig gåta... Recension: Sven Westerberg har fått Deckarakademins pris redan. I år borde han få det igen (det fick han), möjligen delat med Birgitta Edlund, för boken om judinnan som på öppen gata i Göteborg obegripligt skjuter en okänd man till döds, till synes av en slump, och sedan vägrar berätta varför hon gjorde det.

Ester, som hon heter, är 80 år och när hon var i 20-årsåldern under kriget hade hon möjlighet att bli en stor violinist, men karriären krossades av en vidrig ung nazist när hon var bosatt i Danmark.

Också i år skriver Westerberg om rättspsykiatern Hanna Skogholm, som får till uppgift att försöka förklara vad som ligger bakom dådet. Hon finner ett posttraumatiskt stressymptom, men nöjer sig inte med det utan forskar vidare. Sven Westerberg letar i mänskliga skrymslen och vrår efter sådant som formar en person ? inte endast hos judinnan utan också hos rättspsykiatern och hos dem som ser henne som en fiende.

Ibland har jag tyckt att Westerberg är en ?svår? författare, men i den här boken bevisar han motsatsen. Det är en ?svår? berättelse han delger oss, men den är skriven så att man slits med och inte vill lämna händelseförloppet förrän sista raden är läst. Inte ens då är man fri. Boken slutar med känslan av att något hemskt kan komma att hända efteråt.

Jan Nygren