Myten om Wu Tao-tzu

En bok för alla. 1978. Pocket, 127 sidor, 18x11cm. 77 gram.

Mycket gott skick. I Myten om Wu Tao-tzu (1967) beskriver han än en gång sin dröm om att fullända livet genom att gå in i konsten och göra livet till ett glaspärlespel av skönhet och raffinemang. Alienationen i välfärdssamhället har han sökt lösa med konstens metaforiska handlingar. Men erfarenheterna i Indien och Kina låter sig till sist inte assimileras i det konstnärliga fulländningsarbetet. 'Vad var det för en intellektuell glasskål som höll mig instängd som en guldfisk?' Den rent kroppsliga upplevelsen av den kinesiska massans tryck får hans skyddsvallar att ge vika, och tillståndet i världen tvingar honom att ifrågasätta den västerländska förståelsen av demokrati och frihet. Hans gamla 'jag' dör i badhuset i Hai Dian: 'LEVE DEN STORA ENIGHETEN MELLAN VÄRLDENS ALLA FOLK! förkunnar det röda slagordet i takfönstren. Och inuti min unga, svenska, nybadade kropp, medan den njuter av sin egen tyngd, känner jag ännu tyngden av en gammal kinesisk arbetares kropp.'

Ut ur konsten träder författaren in i världen. I konstens oändliga rum kommer människan aldrig att förverkliga sig som människa. Det är påståendet i Myten om Wu Tao-tzu. Men på frågan om hon skall kunna göra det i det politiska upprorets tecken och om den radikala förändringen av hennes villkor är socialt möjlig, har Lindqvist inget svar. I en pessimistisk slutbetraktelse skönjer författaren en framtid, där de undertryckta folkens befrielsekamp lidit slutgiltigt nederlag, och han tecknar en bild av sig själv som en orörlig Buddhagestalt - honorerad och passiviserad i den repressiva toleransens namn.

Med sin höga ton, intensiva moralism och erfarenhetsmättade självreflexion blev Myten om Wu Tao-tzu en generationsessay. Här ifrågasattes en konsttradition, men med allt det estetiska raffinemang som trots allt gjorde uppbrottet uthärdligt, och om än politiken visades vara kollektivets angelägenhet, hade analysen likväl sina radikalt subjektiva utgångspunkter. Också pessimismen i förkunnelsen hade sin lockelse för radikalismens unga, hemlösa avantgarde.