-
Blockpolitikens vara eller inte vara : regeri...
Inbunden bok. Santérus Förlag. 1 uppl. 2019. 499 sidor.
Nära nyskick. Skyddsomslag i nyskick. rec. stämpel
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789173591386
- Titel
- Blockpolitikens vara eller inte vara : regeringsbildning och majoritetsbildning 1971-1981/82
- Författare
- Isberg, Magnus
- Förlag
- Santérus Förlag
- Utgivningsår
- 2019
- Omfång
- 499 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 160 x 234 mm Ryggbredd 40 mm
- Vikt
- 980 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Sverige har ett mångpartisystem. Under en lång period av 1900-talet hade riksdagen fem partier men mot slutet av seklet tillkom flera nya partier varav två blev kvar. Under 2000-talet har ytterligare ett parti tillkommit. Efter demokratins genombrott 1918-1921 var det bara under kortare perioder som något parti hade ensam majoritet i riksdagens dåvarande båda kamrar. Socialdemokraterna hade visserligen egen majoritet i första kammaren från och med 1945 till och med kammarens upphörande 1970 men i andra kammaren bara under åren 1941-1944 och 1969-1970. Redan tidigt under 1900-talet började partierna gruppera sig för att kunna bilda majoritet i riksdagen. När demokratin var genomförd uppstod en skiljelinje mellan Socialdemokraterna och de tre eller fyra partier som var motståndare till den socialiseringspolitik som Socialdemokraterna förordade under 1920-talet. Ett av partierna Bondeförbundet, sedermera Centerpartiet kom dock att samarbeta med Socialdemokraterna under 1930- och 1950-talen. Först efter det att Centerpartiet hade lämnat regeringen 1957 var alla de tre icke-socialistiska eller borgerliga partierna i opposition. När enkammarsystemet infördes 1971 hade Socialdemokraterna suttit i regeringen sedan 1932 med ett kort avbrott på sommaren 1936. De borgerliga partierna började under 1960-talet inse att de måste samarbeta för att kunna utmana Socialdemokraterna om regeringsmakten. Det började med ett samarbete mellan de två partierna i mitten, Centerpartiet och Folkpartiet. Till detta samarbete anslöt sig Moderaterna, tidigare Högerpartiet, i enkammarriksdagen. Nu började man tala om ett borgerligt block av partier. Något vänsterblock i form av samarbete mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kommunisterna existerade inte. Socialdemokraterna var tillräckligt starka för att ensamma bilda ett block . Dessutom var aversionen stor inom Socialdemokraterna mot Vpk. I praktiken kunde dock Socialdemokraterna räkna med att om partiet inte fick med sig något av de borgerliga partierna skulle Vpk i sista hand se till att Socialdemokraterna inte råkade ut för så allvarliga parlamentariska nederlag att partiet förlorade regeringsmakten. Så såg den parlamentariska spelplanen ut när denna bok börjar 1971. Det fanns ett embryo till ett borgerligt block av partier och det fanns en socialdemokratisk regering som var beroende av stöd från Vänsterpartiet Kommunisterna om de borgerliga partierna stod eniga mot regeringen. Boken följer sedan utvecklingen under de första fyra valperioderna av enkammarriksdagen. Eftersom valperioderna under denna tid bara var tre år långa handlar det om 12 år eller, om man ska vara noggrann, om 11 och ett halvt år. På grund av omläggningen av riksmötena var den andra valperioden bara två och ett halvt år lång. Riksmötena som tidigare började i januari och slutade i december har från och med 1975 börjat i september eller oktober och avslutats i juni. Parlamentariskt är dessa nära 12 år mycket dramatiska för svenska förhållanden. Riksdagen har under den första valperioden en vänstermajoritet och regeringen är fortsatt socialdemokratisk. Under den andra valperioden inträffar det besvärliga förhållandet ur majoritetsbildningssynpunkt att vänster- och högerblocken har lika många mandat. Någon förändring av regeringen innebär dock inte detta men däremot att regeringen sluter uppgörelser med olika borgerliga partier för att undvika situationer där riksdagsärendena måste avgöras med lottens hjälp. Vid valet 1976 erhåller de borgerliga partierna en majoritet av rösterna och en majoritet av platserna i riksdagen. Det bildas en borgerlig trepartiregering med en statsminister som hämtas från det största av de borgerliga partierna, Centerpartiet. Efter två år uppstår en kris i regeringen som inte kan enas i kärnkraftsfrågan. Den ser sig därför tvingad att avgå. En ny regering bildas av det minsta av de borgerliga partierna, dåvarande Folkpartiet. Det sker genom att Socialdemokraterna lägger ner sina röster vid omröstningen om statsminister. Vid valet 1979 får de tre borgerliga partierna på nytt majoritet i riksdagen men nu med endast ett enda mandat. Den borgerliga trepartiregeringen återbildas med Fälldin på nytt som statsminister. Tvistefrågan mellan partierna om kärnkraften löses genom en folkomröstning som äger rum i mars 1980. I april 1981 uppstår på nytt en konflikt i regeringen sedan regeringens mittenpartier slutit en uppgörelse med Socialdemokraterna om en skattereform. Moderaterna lämnar regeringen som efter hot om misstroendeförklaring från Socialdemokraterna och Moderaterna avgår. En ny regering bildas bestående av Centerpartiet och Folkpartiet som förbinder sig att föra samma ekonomiska politik (utom i skattefrågan) som den tidigare trepartiregeringen. Detta gör det möjligt för Moderaterna att släppa fram den nya regeringen genom att lägga ner sina röster i statsministeromröstningen. Valet 1982 har setts som en lämplig brytpunkt. Trots att blockpolitiken har bildat mönster för regeringsbildningen under i stort sett hela enkammartiden (åtminstone fram till 2018 år val) finns det märkligt nog ingen historisk eller statsvetenskaplig framställning som riktar sitt fokus på blockpolitiken. Även en ledande politiker som Ingvar Carlsson har noterat detta och skriver i sin bok Lärdomar från 2014 om blockpolitiken att det är obegripligt och oansvarigt att denna omstöpning av villkoren för politiskt beslutsfattande äger rum utan offentlig analys och debatt . Han önskar bl.a. att statsvetarna vid våra universitet och högskolor vore mer aktiva och bidrog med vetenskapliga synpunkter . För statsvetenskapens del tror jag att denna försummelse till stor del beror på att det som fram till 1960-talet var ämnets kärna, det noggranna studiet av de svenska centrala statsorganens organisation och arbete, har kommit lite i skymundan. Blockpolitik i betydelsen samarbete mellan vissa bestämda partier i majoritetsställning och ofta i oppositionsställning är dessutom en ganska speciell svensk företeelse. Möjligen kan man se något liknande i Norge. När detta samarbete dessutom ofta kombineras med minoritetsregeringar kan det i ett komparativt perspektiv te sig än märkligare. Det normala i andra länder med mångpartisystem är att samarbetande partier som har majoritet i parlamentet bildar koalitionsregeringar. Ytterligare en skillnad mellan Sverige och de flesta andra länder med mångpartisystem är att kritstrecket mellan vänster- och högerpartier dras eller i varje fall har dragits mycket hårdare här. Det beror på att det svenska socialdemokratiska partiet historiskt sett har varit så dominant att enstaka partier som samarbetat med Socialdemokraterna haft svårigheter att hävda sig och förlorat röster i det följande valet. Nu har det förvisso skrivits om avgränsade händelser och företeelser under den period som behandlas i denna bok. Det finns såväl vetenskapliga som journalistiska framställningar av hög kvalitet. För att kunna ge en sammanhängande framställning av blockpolitikens utveckling under denna tid har det dock visat sig vara nödvändigt med en ganska omfattande grundforskning", vilket denna bok representerar.Magnus Isberg är statsvetare, docent vid Stockholm universitet och tidigare kanslichef vid riksdagens konstitutionsutskott (KU).
Santérus Förlag 1 9789173591386 -
Blockpolitikens vara eller inte vara : regeri...
Inbunden bok. Santérus Förlag. 1 uppl. 2019. 499 sidor.
Nyskick. Skyddsomslag i nyskick.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789173591386
- Titel
- Blockpolitikens vara eller inte vara : regeringsbildning och majoritetsbildning 1971-1981/82
- Författare
- Isberg, Magnus
- Förlag
- Santérus Förlag
- Utgivningsår
- 2019
- Omfång
- 499 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 160 x 234 mm Ryggbredd 40 mm
- Vikt
- 980 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Sverige har ett mångpartisystem. Under en lång period av 1900-talet hade riksdagen fem partier men mot slutet av seklet tillkom flera nya partier varav två blev kvar. Under 2000-talet har ytterligare ett parti tillkommit. Efter demokratins genombrott 1918-1921 var det bara under kortare perioder som något parti hade ensam majoritet i riksdagens dåvarande båda kamrar. Socialdemokraterna hade visserligen egen majoritet i första kammaren från och med 1945 till och med kammarens upphörande 1970 men i andra kammaren bara under åren 1941-1944 och 1969-1970. Redan tidigt under 1900-talet började partierna gruppera sig för att kunna bilda majoritet i riksdagen. När demokratin var genomförd uppstod en skiljelinje mellan Socialdemokraterna och de tre eller fyra partier som var motståndare till den socialiseringspolitik som Socialdemokraterna förordade under 1920-talet. Ett av partierna Bondeförbundet, sedermera Centerpartiet kom dock att samarbeta med Socialdemokraterna under 1930- och 1950-talen. Först efter det att Centerpartiet hade lämnat regeringen 1957 var alla de tre icke-socialistiska eller borgerliga partierna i opposition. När enkammarsystemet infördes 1971 hade Socialdemokraterna suttit i regeringen sedan 1932 med ett kort avbrott på sommaren 1936. De borgerliga partierna började under 1960-talet inse att de måste samarbeta för att kunna utmana Socialdemokraterna om regeringsmakten. Det började med ett samarbete mellan de två partierna i mitten, Centerpartiet och Folkpartiet. Till detta samarbete anslöt sig Moderaterna, tidigare Högerpartiet, i enkammarriksdagen. Nu började man tala om ett borgerligt block av partier. Något vänsterblock i form av samarbete mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kommunisterna existerade inte. Socialdemokraterna var tillräckligt starka för att ensamma bilda ett block . Dessutom var aversionen stor inom Socialdemokraterna mot Vpk. I praktiken kunde dock Socialdemokraterna räkna med att om partiet inte fick med sig något av de borgerliga partierna skulle Vpk i sista hand se till att Socialdemokraterna inte råkade ut för så allvarliga parlamentariska nederlag att partiet förlorade regeringsmakten. Så såg den parlamentariska spelplanen ut när denna bok börjar 1971. Det fanns ett embryo till ett borgerligt block av partier och det fanns en socialdemokratisk regering som var beroende av stöd från Vänsterpartiet Kommunisterna om de borgerliga partierna stod eniga mot regeringen. Boken följer sedan utvecklingen under de första fyra valperioderna av enkammarriksdagen. Eftersom valperioderna under denna tid bara var tre år långa handlar det om 12 år eller, om man ska vara noggrann, om 11 och ett halvt år. På grund av omläggningen av riksmötena var den andra valperioden bara två och ett halvt år lång. Riksmötena som tidigare började i januari och slutade i december har från och med 1975 börjat i september eller oktober och avslutats i juni. Parlamentariskt är dessa nära 12 år mycket dramatiska för svenska förhållanden. Riksdagen har under den första valperioden en vänstermajoritet och regeringen är fortsatt socialdemokratisk. Under den andra valperioden inträffar det besvärliga förhållandet ur majoritetsbildningssynpunkt att vänster- och högerblocken har lika många mandat. Någon förändring av regeringen innebär dock inte detta men däremot att regeringen sluter uppgörelser med olika borgerliga partier för att undvika situationer där riksdagsärendena måste avgöras med lottens hjälp. Vid valet 1976 erhåller de borgerliga partierna en majoritet av rösterna och en majoritet av platserna i riksdagen. Det bildas en borgerlig trepartiregering med en statsminister som hämtas från det största av de borgerliga partierna, Centerpartiet. Efter två år uppstår en kris i regeringen som inte kan enas i kärnkraftsfrågan. Den ser sig därför tvingad att avgå. En ny regering bildas av det minsta av de borgerliga partierna, dåvarande Folkpartiet. Det sker genom att Socialdemokraterna lägger ner sina röster vid omröstningen om statsminister. Vid valet 1979 får de tre borgerliga partierna på nytt majoritet i riksdagen men nu med endast ett enda mandat. Den borgerliga trepartiregeringen återbildas med Fälldin på nytt som statsminister. Tvistefrågan mellan partierna om kärnkraften löses genom en folkomröstning som äger rum i mars 1980. I april 1981 uppstår på nytt en konflikt i regeringen sedan regeringens mittenpartier slutit en uppgörelse med Socialdemokraterna om en skattereform. Moderaterna lämnar regeringen som efter hot om misstroendeförklaring från Socialdemokraterna och Moderaterna avgår. En ny regering bildas bestående av Centerpartiet och Folkpartiet som förbinder sig att föra samma ekonomiska politik (utom i skattefrågan) som den tidigare trepartiregeringen. Detta gör det möjligt för Moderaterna att släppa fram den nya regeringen genom att lägga ner sina röster i statsministeromröstningen. Valet 1982 har setts som en lämplig brytpunkt. Trots att blockpolitiken har bildat mönster för regeringsbildningen under i stort sett hela enkammartiden (åtminstone fram till 2018 år val) finns det märkligt nog ingen historisk eller statsvetenskaplig framställning som riktar sitt fokus på blockpolitiken. Även en ledande politiker som Ingvar Carlsson har noterat detta och skriver i sin bok Lärdomar från 2014 om blockpolitiken att det är obegripligt och oansvarigt att denna omstöpning av villkoren för politiskt beslutsfattande äger rum utan offentlig analys och debatt . Han önskar bl.a. att statsvetarna vid våra universitet och högskolor vore mer aktiva och bidrog med vetenskapliga synpunkter . För statsvetenskapens del tror jag att denna försummelse till stor del beror på att det som fram till 1960-talet var ämnets kärna, det noggranna studiet av de svenska centrala statsorganens organisation och arbete, har kommit lite i skymundan. Blockpolitik i betydelsen samarbete mellan vissa bestämda partier i majoritetsställning och ofta i oppositionsställning är dessutom en ganska speciell svensk företeelse. Möjligen kan man se något liknande i Norge. När detta samarbete dessutom ofta kombineras med minoritetsregeringar kan det i ett komparativt perspektiv te sig än märkligare. Det normala i andra länder med mångpartisystem är att samarbetande partier som har majoritet i parlamentet bildar koalitionsregeringar. Ytterligare en skillnad mellan Sverige och de flesta andra länder med mångpartisystem är att kritstrecket mellan vänster- och högerpartier dras eller i varje fall har dragits mycket hårdare här. Det beror på att det svenska socialdemokratiska partiet historiskt sett har varit så dominant att enstaka partier som samarbetat med Socialdemokraterna haft svårigheter att hävda sig och förlorat röster i det följande valet. Nu har det förvisso skrivits om avgränsade händelser och företeelser under den period som behandlas i denna bok. Det finns såväl vetenskapliga som journalistiska framställningar av hög kvalitet. För att kunna ge en sammanhängande framställning av blockpolitikens utveckling under denna tid har det dock visat sig vara nödvändigt med en ganska omfattande grundforskning", vilket denna bok representerar.Magnus Isberg är statsvetare, docent vid Stockholm universitet och tidigare kanslichef vid riksdagens konstitutionsutskott (KU).
Santérus Förlag 1 9789173591386 -
Glöm inte vårt uppdrag! : Gillis och Lisa Ham...
Inbunden bok. Stockholmia förlag. 1 uppl. 2019. 264 sidor.
Nyskick.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789170313110
- Titel
- Glöm inte vårt uppdrag! : Gillis och Lisa Hammars kamp för folkbildning, de
- Författare
- Hammar, Tomas
- Förlag
- Stockholmia förlag
- Utgivningsår
- 2019
- Omfång
- 264 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 198 x 232 mm Ryggbredd 25 mm
- Vikt
- 900 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- I Stockholm tog Gillis Hammar initiativ till Birkagårdens folkhögskola, den första i Sverige som låg i en modern och växande stad. Lisa Hammar arbetade som lärare på Kommunala mellanskolan i Stockholm. Som engagerade folkbildare skrev de böcker, läromedel och poesi, och i föredrag och artiklar kritiserade Gillis Hammar tidens totalitära diktaturer, de kommunistiska likaväl som de nazistiska. Från 1933 engagerade sig de starkt för de judiska flyktingarnas sak.
Stockholmia förlag 1 9789170313110 -
Inte ens tystnaden är längre vår egen
Inbunden bok. Rámus Förlag. 2017. 204 sidor.
Nära nyskick. Skyddsomslag i nära nyskick.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789186703707
- Titel
- Inte ens tystnaden är längre vår egen
- Författare
- Erdogan, Asli
- Förlag
- Rámus Förlag
- Utgivningsår
- 2017
- Omfång
- 132 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 140 x 200 mm Ryggbredd 19 mm
- Vikt
- 300 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Inte ens tystnaden är längre vår egen är en samling politiska essäer av den turkiska samtidslitteraturens mest uppburna och översatta författare, Asli Erdogan. Känsliga och exakt iakttagande texter om den rådande politiska situationen i Turkiet, övergrepp mot minoriteter och hot mot yttrandefriheten. De berättar det som enligt makten inte får berättas, det som kanske inte kan berättas. Samtidigt är de brev till omvärlden för att skrika ut vad som pågår i Turkiet, att vi aldrig får tillåtas glömma det förflutna eller blunda för vad som sker i vår samtid - för inte ens tystnaden är längre vår egen.
I augusti 2016 arresterades Asli Erdogan i sitt hem i Istanbul, hölls under omänskliga omständigheter fängslad i fyra och en halv månad och står anklagad för samröre med terrorism, bland annat utifrån texterna i denna bok, som inte längre får publiceras i hemlandet. Lika vackra som fasansfulla essäer som gör tydligt hur omistlig och viktig Erdoans röst är i kampen för frihet kan läsaren sida efter sida bevittna hennes outtröttliga motstånd.
Rámus Förlag 9789186703707 -
Tobleroneaffären - varför Sverige inte fick.....
inb. med skyddsomslag 268 sidor, norstedts 2012, nyskick
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789113043210
- Titel
- Tobleroneaffären : varför Sverige inte fick sin första kvinnliga statsminister
- Författare
- Mikael Romero
- Förlag
- Norstedts
- Utgivningsår
- 2012
- Omfång
- 268 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 140 x 215 mm Ryggbredd 24 mm
- Vikt
- 498 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- "Mona fimpar cigarretten. På med läppstift. Samma ritual som vanligt. Reser sig ur favoritfåtöljen. Samlar ihop sina handskrivna nedklottrade papper. Det är bara minuter kvar till presskonferensen. Till timeout. Sju våningar ner i Rosenbads pressrum väntar Sveriges hela journalistkår.
- OK. Nu går vi, säger Mona. Inget mer. Ingen glädje. Bara ett konstaterande. Nu måste vi gå. Som en dödsdömd som lämnar sin cell för att gå genom fängelsets korridorer. Det går inte att vrida klockan tillbaka. Lagt kort ligger. Spelet måste spelas. Det är tomt och stilla i Statsrådsberedningens korridor. En radio hörs i bakgrunden. Inga sista ryggdunkningar eller hejarop. Det är bara Mona, jag och Statsrådsberedningens säkerhetsansvarige som långsamt går mot hissarna. Jag kan se rädslan i hans blick. Han som ansvarar för tryggheten. På vägen ned. Bara andetagen hörs. Mona fixar till håret. Ingen säger något. Vi står bara och ser hissdisplayen räkna ned: 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1.
Med ett högt pling berättar hissen att vi är framme på bottenvåningen. Dörrarna går upp. Ännu fler vakter. Mot dörren till presskonferenssalen. Mona först. Jag efter. Och sist vakterna. Det är helt fullsatt. Luften kvalmig och klibbig. Sorlet tystnar. Inga leenden. Bara svarta blickar. Ivriga att fyra av sitt frågeartilleri. Fotoblixtrarna smattrar som pistolskott. Hela Rosenbad är i gungning. Hur fan kunde det gå så här? Bokens kärna är de detaljerade dagboksanteckningar som jag som en av hennes då närmaste medarbetare förde under affären. Hur agerade journalisterna? Vad hände bakom de braskande rubrikerna? Hur såg maktspelet ut? Sverige skulle 1996 få sin första kvinnliga statsminister. Så blev det inte. Fem veckors mediedrev släckte denna dröm som var så mångas. Frågan är om någon kvinna någonsin vågar försöka igen."
Mikael Romero
9789113043210
Your country and preferred language.
Select your country Select languageDenna webbplats använder cookies för att säkerställa att du får den bästa upplevelsen.
Stäng
Välkommen till Sveriges största bokhandel
Här finns så gott som allt som givits ut på den svenska bokmarknaden under de senaste hundra åren.
- Handla mot faktura och öppet köp i 21 dagar
- Oavsett vikt och antal artiklar handlar du till enhetsfrakt från samma säljare i samma kundvagn
Blockpolitikens vara eller inte vara : regeringsbildning och majoritetsbildning 1971-1981/82 Isberg, Magnus Inbunden. 2019. Santérus Förlag 2 ex från 120 SEK
Glöm inte vårt uppdrag! : Gillis och Lisa Hammars kamp för folkbildning, de Hammar, Tomas Inbunden. 2019. Stockholmia förlag 3 ex från 115 SEK
