Att känna fienden behandlar hur information överförs i strid. Boken tar alltså inte upp spioneri under fredstid, utan det är informationsöverföringen och underrättelseväsendets betydelse för själva striden som avhandlas här. Med utgångspunkt från ett antal speciella tillfällen i krigshistorien; t  ex. sjökrigföringen under Napoleonkrigen, slaget vid Shenandoah under amerikanska inbördeskriget, slaget vid Midway samt slaget om Atlanten under andra världskriget redovisar Keegan på sitt sedvanliga spränglärda och detaljrika sätt betydelsen av att känna fienden och fiendens planer. Han tar exempelvis upp vikten av lokalkännedom, den roll som utbyggnaden järnvägsnät och telegrafväsende spelade och hur dessa faktorer får betydelse för stridens utgång.

På senare år har intresset för kryptering och koder vuxit och Keegan går i detalj in på arbetet med att knäcka den tyska Enigma-maskinen under andra världskriget.

I en epilog för Keegan framställningen till vår tid. Modern krigföring och ny informationsteknik innebär helt nya förutsättningar för underrättelseverksamhet. Författaren tar upp både den underrättelseverksamhet som riktas mot terroristnätverk och den som bedrivs inom dessa organisationer.

Att känna fienden är en livfull och lättillgänglig läsning och vänder sig till alla som är intresserade av militärväsen och historia.

Den svenska utgåvan är försedd med ett specialskrivet förord av Wilhelm Agrell.

Översättning Lennart Forsman

John Keegan (f. 1934) är en av världens främsta militärhistoriker. Han är utbildad i Oxford och har undervisat vid militärakademin i Sandhurst samt vid Princeton University. Han är ofta anlitad som militär kommentator i engelsk press och TV och har skrivit en lång rad böcker om krig och krigshistoria. På svenska finns Första världskriget (rev. utg. 2002, pocket 2003) samt Krig och Kultur (2003).