Far och mor och barndomens magi

Atlantis 2004. Inbunden med skyddsomslag, 367 sidor, 810 gram. Gallrad, inplastad biblioteksbok i nyskick. Originalets titel: Faðir og móðir og dulmagn bernskunnar. © 1997. Översättning av Inge Knutsson. Gudbergur Bergsson (f. 1932) är en av de mest betydande isländska 1900-talsförfattarna. Grotesk realism är ett av de omdömen som har fällts om hans romaner och novellsamlingar, som nu uppmärksammas alltmer på skilda håll på kontinenten, i Tyskland och i det Spanien där författaren långa perioder har varit bosatt. Bergsson har upprepade gånger varit nominerad till Nordiska rådets litteraturpris, senast för två ?romanbiografier?, Far och mor och barndomens magi (på isländska 1997) och En sten som havet slipar (1998). Med den vuxnes ögon ser författaren på barndomstiden för att upptäcka sig själv genom föräldrarna och miljön som fostrade honom. De reflekterande inslagen förenas med berättandet på ett otvunget och livfullt vis när författaren sätter ord på barnets och ynglingens minnen under sökandet efter livets och konstens ursprung. Bergsson tilldelades Svenska Akademiens Nordiska pris 2004. Översättning av Inge Knutsson. Åter till barndomensmagiska rum

19 december 2004 kl 05:30, uppdaterad: 2 november 2007 kl 01:59 Övrigt Far och mor och barndomens magi Bergsson, Gudbergur Förlag: AtlantisOrginal titlel: (Fadir og modir og dulmagn bernskunnar)Övrigt: Övers: Inge Knutsson

GUDABENÅDAD SKALD Med stilistiskt suverän hand återuppför Gudbergur Bergsson det magiska skimret kring barnet. Stefan Spjut har läst hans tankedigra levnadsroman.

När romanen Far och mor och barndomens magi utkommer på svenska är det inget mindre än en litterär händelse. Beklagligt få av Gufibergur Bergssons böcker finns tillgängliga på svenska språket, men som tur är arbetar den lidelsefulle nordisten Inge Knutsson från Knislinge oförtrutet med översättningar från isländskan, så nu kan vi ta del av den första av två självbiografiska romaner (den andra, ännu oöversatt, heter ungefär ?Likt en sten som havet slipar?). Båda nominerades till Nordiska rådets litteraturpris, 1997 respektive 1998. Därtill kan nämnas att islänningen tog emot Svenska Akademiens Nordiska pris så sent som i våras. Detta är ett författarskap att upptäcka.
För att kategorisera sitt verk har Gufibergur Bergsson uppfunnit termen skáldÆvisaga, som är en sammansmältning av orden skáldsaga (roman) och Ævisaga (biografi). Knutsson väljer ordet
?levnadsroman?. Mina kunskaper i det isländska språket är mycket små, men så mycket tror jag mig kunna utläsa, att översättaren nödgats slipa bort den dimension av ordet som meddelar att vi inte står inför vilken levnadsroman som helst, utan inför en diktares levnadsroman. För Gufibergur Bergsson är det ingen oviktig detalj.

Diktare är han som kan utläsa skönhet i en nytvättad vom, som ser ett prydnadsmönster mot den gråblå ytan, och diktare är han som kan bibehålla minnets magiska stoff samtidigt som han förbrukar det, ty ?i författarens tankevärld och verk är