1834 : året då koleran drabbade Stockholm

Häftade böcker. Recito Förlag. 2011. 189 sidor.

1834 drabbade koleran Stockholm med en förödande kraft. Av stadens 80 000 invånare insjuknade eller dog tusentals människor under bara några höstveckor. De flesta var fattiga och detta faktum bidrog till den stora oro som spred sig i samhället. Varför orsakade denna epidemi sådan skräck bland de styrande och bland vanliga människor, när det fanns så många andra svåra sjukdomar vid den här tiden? Tuberkulos härjade svårt i Stockholm. Syfilis och smittkoppor skördade också ett stort antal liv. I den här boken försöker författaren, själv farmaceut, förklara varför just koleran blev en sådan dramatisk händelse. Detta görs utifrån en bred beskrivning av Stockholm och den medicinska världen i början av 1800-talet och hur man utifrån dåtidens kunskaper försökte bemästra denna svåra epidemi. Boken behandlar också dåtidens mediciner och behandlingsmetoder mot koleran. Vissa var direkt skadliga, andra var inte helt tagna ur luften, även om de låg ljusår från dagens effektiva behandling av en sjukdom som fortfarande orsakar svåra epidemier. Från dåtidens Stockholm tas ett raskt kliv till våra dagar för att se vad som hänt med tidigare och nyare sjukdomsgissel. Slutsatsen blir att 1834 fanns det magra kunskaper om smittsamma sjukdomar, men väl en framförhållning, en fungerande organisation och en politisk vilja att reda ut situationen. Idag kan situationen vara omvänd. Kunskaper, personal och möjlighet till bra information finns, men det är många gånger sämre beställt med viljan att organisera hjälpen till de drabbade.

«Det är en välskriven bok, som har ett kulturhistoriskt intresse och som kan vara läsvärd både för de som vill läsa om medicinhistoria och om förhållandena i Stockholm under det tidiga 1800-talet.»
Lars Svensson
BTJ-häfte 5, 2012