Alla människor har av naturen ett begär att få veta

Häftade böcker. Elisabeth Grate Bokförlag. 1 uppl. 2019. 147 sidor.

»Alla människor har av naturen ett begär att få veta är berättelsen om min ungdoms nätter, om dess irrfärder, allianser och slitningar. Det är berättelsen om min åtrå som blev till en identitet och en kamp. Jag var arton år. Jag var en pil som kastades mot måltavlan, och som ingen kunde få att ändra riktning. Jag hade en feber i mig. Fyra gånger i veckan gick jag till Kat, en klubb bara för kvinnor på Rue du Vieux-Colombier. Två hjärtan bultade då, mitt eget och åttiotalets. Jag sökte kärlek. Jag lärde mig våldsamhet och underkastelse där. Våldsamheten förenade mig med min barndoms och min tonårstids land, Algeriet, liksom med dess poesi, med dess natur, otämjd, jungfrulig och brutal. Den här boken är dessa båda territoriers gränslösa rymd.»
Nina Bouraoui Den fransk-algeriska författaren Nina Bouraoui, född 1967, räknas som en av Frankrikes mest betydande författare av idag. Av Bouraoui har förlaget tidigare utgivit tio böcker. För Mina onda tankar belönades Nina Bouraoui 2005 med det prestigefyllda Prix Renaudot.»Det är kanske bäst att vara ärlig: jag har inga andra författare jämte Nina Bouraoui. ... Jag läser den som en svulten. ... Det är omöjligt att lägga den i från sig.»
Expressen»Nina Bouraoui har alltid varit drottningen av andlös prosa med hög energi och skön, klar luft mellan orden.»
Dagens Nyheter»Med en enastående känslighet för sitt forna jags upplevelse av världen målar hon med bara några få meningar vibrerande, levande utsnitt ur sitt förflutna. ... Det är berörande, vackert, taggigt och uppriktigt.»
Svenska Dagbladet»'Alla människor har av naturen ett begär att få veta' slår en bro från hjärta till hjärta. Litteratur när den är som bäst.»
Borås Tidning»Hennes små poetiska romaner, som ofta liknar fragment från större skeenden, har fått en hängiven och växande läsekrets. Jag har tillhört den i femton år. Det börjar bli väldigt många översatta böcker i min bokhylla. De bildar ett sammanhängande konstverk, som påminner om en evighetsåtta. Översättaren Maria Björkman har blivit en oskiljaktig del av det.»
Sydsvenskan»Absolut tonträff, absolut psykologisk ärlighet och stämningsavläsning. I en prosa som är kristallklingande.»
Norrbottens-Kuriren»Nina Bouraoui har en förmåga att hålla fast i ett nu i sitt skrivande. Det finns en nervighet som gör det omöjligt att förutse nästa tanke, minne, vägändring och som gör mig nyfiken. Maria Björkman har också hittad så rätt ton för det i sin översättning.»
Kulturnytt, P1»Hon ockuperar skriften på samma sätt som man ockuperar ett territorium, med ett kärleksfullt, försonligt lugn som komprimerar dramatiska människoöden till fotografiska ögonblicksbilder.»
Göteborgs-Posten