Över vattnet rusar numera tåg och bilar, men genom Öresund löper fortfarande en gräns. Vad betyder den för människorna i regionen? Kanske har de alla sin egen Öresundsgräns: gränsgångarna med arbete och bopålar i olika länder, seglarna med nationsflaggan i aktern, familjerna på shoppingtur och politikerna med integration på agendan.

Det dansk-svenska projektet Development of a Cross Border Region har samlat forskare från olika discipliner för att analysera betydelsen av identiteter och gränser i Öresundsregionen förr och nu. I denna samling texter som summerar projektet möter vi statsvetare, etnologer och historiker som vill synliggöra och problematisera olika typer av gränser och de identifikationsprocesser som kan knytas till dem. Föremålet för analysen är den Öresundsregion som har utvecklats som ett ekonomiskt och politiskt projekt av den EU-stödda Öresundskomiteen, men även de många olika Öresundsregioner som har uppstått genom att människor har rört sig över gränsen eller talat politiskt visionärt om gränslöshet och globalisering. Särskilt viktigt blir att undersöka hur betydelsen av statsgränsen i Sundet har förändrats från Roskildefreden 1658 och framåt, men också hur olika sociala grupper eller andra geopolitiska enheter som kommuner eller regioner skapar och har skapat egna gränser i Öresundsområdet. När bönderna på 1600-talet skrev till överheten för att be om hjälp kallade de inte sig själva för danskar eller svenskar. Ungsocialisterna vid förra sekelskiftet gick medvetet in för att motarbeta den nationella idén. I 2000-talets politiska retorik kan spektakulära projekt som seglingstävlingen Americas Cup bli en bricka i spelet om regionen. Mångkulturalismen i storstäderna skapar sitt eget globaliserade rum. Vid en genomgång av skånska tidningsklipp från 1895 till i dag framstår dagens gräns förvånande nog som skarpare än någonsin. Här återges en komplex bild av en mångfald av upplevda gränser Öresundsgränser i tid och rum.

Ingår i serien Centrum för Danmarksstudier.