Det är den största staden vid Östersjön. Vi svenskar säger Sankt Petersburg men för stadens unga invånare är den Piter. Det är en stad där gangsta rap möter metal. Och där gammalt möter nytt under ganska våldsamma former.   Någonstans i staden har en ung tjej ingått virtuellt äktenskap med en kille på nätet, någon har klottrat WU-TANG Clan vid hissen, och det surrar av hiphop, punkrock, rastlöshet och tillfälliga förbindelser.   För Olesia, Valerij, Ignat och alla de andra fabriksarbetarbarnen på tåget mot sommarlägret väntar ett hav fullt av sol, glädje och salta stänk, ett berg med genomskinliga vinrankor och meloner som doftar av snö. Men där väntar också frihet, slagsmål, sexdebuter, mobbning och flyktiga förälskelser.   I en annan del av Piter är Masja förälskad i Steklov, som är tillsammans med Natasja, som har dumpat Anton för Steklov men som innerst inne fortfarande är kär i Anton ... En väv av vänskapsband, fester, musik och tentor knyter samman en grupp universitetsstuderande samtidigt som Britney Spears blir galen på radion. Låten heter ju (You drive me) Crazy. I elva noveller ger Irina Denezjkina en osminkad bild av sitt Ryssland och sin generation. En generation inte helt olik sin motsvarighet i Väst. Uppväxta med Internet och MTV ägnar sig personerna i Ge mig! Sånger för älskande åt sex, droger och alkohol, lyssnar på musik och blir förälskade.   Lättsinnig kärlek och innerlig kärlek, rastlöshet och sökande skildras med en imponerande teknisk skicklighet, med många allusioner på musiktexter och med ett gatans språk som i allra högsta grad är levande.   Ge mig! är en hyllad debut och ett efterlängtat generationsporträtt. Den har tagits emot med öppna armar runt om i världen och det sägs att man i Ryssland, mellan tryckningarna, har kunnat hitta exemplar på den svarta marknaden till ett pris mer än tre gånger det i bokhandeln.Irina Denezjkina, född 1981, blev över en natt något av en kultfigur i sitt hemland Ryssland sedan en välkänd konstkritiker av en tillfällighet upptäckt hennes noveller på nätet. De delvis självbiografiska berättelserna, som länge hade varit föremål för kurskamraternas uppskattning, nominerades till ett av Rysslands mest prestigefyllda litteraturpris och har gjort den unga journaliststuderanden från industristaden Jekaterinburg till talesman för ett ungt, globaliserat Ryssland.   Ge mig! har beskrivits som brutalt uppriktig och Irina Denezjkina har välkomnats som en förnyare av den samtida ryska prosakonsten.