Theogonin och Verk och dagar : I tolkning av Ingvar Björkeson

Inbundna böcker. Natur & Kultur Allmänlitteratur. 1 uppl. 2003. 153 sidor.

Hesiodos hyllades under hela antiken som en av de största av alla diktare, ofta nämnd i samma andedrag som själve Homeros. Hans berömmelse vilade främst på de två episka dikter som ingår i denna volym.
Theogonin betyder "Gudarnas födelse". För att förstå titeln bör vi tänka oss att med gudar avses inte bara de personifierade gudarna Zeus, Apollon, Kronos m fl utan också naturens väsentliga element – jorden, himlen, stjärnorna, vinden etc, men även abstraktioner som död, sömn, svek, strid, makt och kärlek. Först kom kaos, sedan jorden, alltings säkra grund. Därefter Eros, den skapande kraften i det kosmiska kraftfältet vilket senare inspirerade många av antikens filosofer och diktare, bland dem Platon och Sapfo.
Verk och dagar är en bister moralpredikan riktad till författarens bror Perses, uppenbarligen en lat odåga som hellre hängde omkring på torget och lyssnade till rättegångar än brydde sig om kampen för det dagliga brödet på familjens jordbruk. Den kärva bondepraktikan rymmer också en storartad skildring av den hårda vintern liksom en kortare berättelse om sommarens idyll. Verk och dagar saknar glansen i Homeros idealiserade äventyrsvärld men är en unik källa för vår kunskap om bondens hårda slit i det dåtida Grekland.
Hos Hesiodos, liksom hos Homeros, lever och tänker de mäktiga gudomligheterna på samma sätt som människorna, och deras handlingar är lika oförutsägbara. Men de äger evigt liv och hur det evigt gudomliga förhåller sig till det förgängliga var den fråga som hos de senare grekerna låg bakom all filosofisk och vetenskaplig spekulation kring universums struktur och människans villkor.
Tolkningen av Hesiodos episka dikter är utförd av Ingvar Björkeson som med denna volym befäster sin ställning som våra dagars främste översättare av den klassiska litteraturen. Förord och kommentar är skriven av Sture Linnér.

Hesiodos levde i det antika Grekland under 700-talet f. Kr. Han räknas som en av världslitteraturens första författarröster.
Ingvar Björkeson är översättare och har under de senaste åren givit den klassiska litteraturen en modern och mycket hyllad språkdräkt.