Västvärldens historieskrivning präglas ofta av en dubbel optik där slaveri, rasism, folkmord och kolonialism förläggs till utomeuropeiska platser och sammanhang och avskiljs från positivt laddade termer som upplysning, modernitet, individualism och demokrati. Den postkoloniala teorin har vuxit fram för att på djupet undersöka och problematisera en sådan historieskrivning.

Antologin Sverige och de Andra. Postkoloniala perspektiv innehåller välskrivna och teoretiskt vassa essäer som visar, ofta genom fascinerande historiska nedslag, hur kolonialismens föreställningsvärld och maktförhållanden fortsätter utöva inflytande även i samtidens Sverige.

Moa Matthis skriver om hur en rasistisk fantasi om den svarte mannen smyger sig in i Karen Blixens, Birgitta Stenbergs och Kerstin Thorvalls emancipatoriska projekt. Maria Eriksson Baaz visar hur dagens biståndspolitik tenderar att vidareföra en diskurs om Afrika som utvecklades av 1800-talets missionärer. Michael Mc Eachrane skriver om "svarthet" och rastänkande från 1920-talet Harlemrenässans, via Artur Lundkvists primitivism fram till dagens populärkultur. Edda Manga beskriver hur en bild av invandraren som ett säkerhetshot håller på att växa fram i Sverige genom en anpassning till EU:s gemensamma narkotikapolitik. Stefan Helgesson skriver om hur nationalstaten för många människor spelat ut sin roll som identifikationsram. Louis Faye gör en personlig betraktelse om hybrida identiteter och gränsöverskridande äktenskap. Mekonnen Tesfahuney skriver om hur dagens romantisering av de svenska utvandrarna krockar med skräckbilden av en hotande massinvandring och om hur EU:s flyktingpolitik reproducerar koloniala mönster. Mohammad Fazlhashemi visar hur en inskränkt syn på modernisering präglat Sveriges historiska engagemang i Orienten. Katarina Mattsson skriver om hur den ekonomiska diskursen om invandrares arbetslöshet använder dubiösa begrepp om "social kompetens" och "kulturellt avstånd". Raoul Granqvist tar upp Sveriges koloniala engagemang i Kongo utifrån receptionen av Joseph Conrads roman Mörkrets hjärta.

Bilden som växer fram är tydlig: I en alltmer globaliserad värld finns det anledning att uppehålla sig vid arvet efter kolonialismen.

Louis Faye är grundare av kulturföreningen Diggante och har under flera terminer arrangerat en föreläsningsserie om postkolonial teori och praktik på Södra Teatern i Stockholm.

Michael Mc Eachrane är doktorand i filosofi vid Åbo Akademi samt frilansande kulturskribent.

Övriga bidragsgivare är Moa Matthis, Maria Eriksson Baaz, Edda Manga, Raoul J. Granqvist, Mekonnen Tesfahuney, Mohammad Fazlhashemi, Katarina Mattsson och Stefan Helgesson.