Etnologen Mats Lindqvist har närmat sig eliten i det svenska näringslivet med samma nyfikenhet och känsla av utanförskap som om det gällt en främmande stam i Afrika med alla dess egenartade ritualer och symboler. Med det perspektivet mötte han män som kallade sig koncernchefer, arbetande styrelsordförande, verkställande direktörer eller bankirer.

Dessa ständigt leende och högröstade herrar talade oupphörligen och impulsivt om börskurser, marknadskrafter och synergieffekter. Ibland samlades man till ceremoniella möten vilka rubricerades styrelsesammanträden eller bolagsstämmor. Under samtalen med kulturens representanter noterades vissa fraser och ordvändningar som återkom med jämna mellanrum, t ex: "Det som är bra för företagen är bra för Sverige", eller " ...jag såg det som en stimulerande utmaning..." eller "... det gäller att aldrig se bakåt, alltid framåt mot nya djärva mål..."

Den här boken är den slutliga rapporten från Mats Lindqvists fleråriga fältarbete i toppdirektörernas värld. Med hjälp av uttalanden och utsnitt ur chefernas egna livsberättelser, från biografier, brevsamlingar, tidningsartiklar och TV-program tar författaren oss med på en resa till ett land som känns både avlägset och egendomligt nära. Här möter kända och okända män i det svenska näringslivet. Vi träffar bl a en ung Raoul Wallenberg, som med en internationell finansmannakarriär i sikte fullföljer ett strängt uppfostringsprogram. Vi gläntar på dörren till ett hotellrum i Paris den 12 mars 1932 där just en desperat Ivar Kreuger tagit livet av sig. Vi möter Volvochefen Per G Gyllenhammar, NK:s grundare Josef Sachs, förre Fermentachefen Refaat El Sayed, Consafes grundare Christer Ericsson och många andra.

Men vi får också lära känna de gloriösa framstegens och vinsternas osnygga bakgård där förödmjukelser, konkurser och häxjakter grasserar. Herrar i näringslivet belyser inte bara en särpräglad delkultur utan också den moderna tillvaro och mentalitet som mer eller mindre formar oss alla.

Mats Lindqvist (f 1953) disputerade i etnologi vid Lunds universitet 1987 på avhandlingen Klasskamrater, som handlar om den svenska arbetarklassens formering under perioden 1880-1920. Under många år tillhörde han det forskarlag i Lund som initierades av etnologiprofessorerna Jonas Frykman och Orvar Löfgren och medverkade i antologierna Modärna tider (1985) och Svenska vanor och ovanor (1991). Därutöver har han skrivit en mängd fackpressartiklar. För närvarande är han docent i etnologi vid Uppsala universitet.